Once a year we celebrate with stupid hats and plastic plates..

Jag fyller år på måndag, sägs det. Varje år frågar vännerna när jag ska ha fest och så vidare. Jag känner inte direkt behovet av att göra fest av min födelsedag, därför brukar jag aldrig ha en födelsedagsfest. Det skulle bli som en kväll i mängden. Jag vill ha något annorlunda. De senaste åren har jag önskat mig upplevelser av mina vänner hellre än en parfym eller böcker eller kläder eller vad man nu kan tänkas vilja ha på en födelsedagsfest. Även om vad de komponerar är för min skull så säger deras val väldigt mycket om dem också och det är väldigt intressant och givande. Förhoppningsvis så blir det inte bara en upplevelse för mig som stannar kvar.
Min önskan har lyckats få mig kidnappad till Stockholm för en dag av galet mycket skratt, överdimensionerade ekorrar och spökhus, jag har blivit utsatt för gissningslekar om vilken barnbok som representerar vilken vän (och essat såklart), blivit ilurad alkohol på en otroligt bra teaterföreställning och jag har fått dansa natten igenom på något som var en otroligt härlig reunion-kväll.
I det stora hela så är det tanken bakom det som sker på min födelsedag mycket större för mig än något annat. Ett vackert komponerat kort kan betyda mer för mig än tusen presenter. En upplevelse minns jag för alltid, ett materiellt ting har jag förmodligen glömt ganska snart, förutsatt att det inte är egengjort eller har en symbolisk mening eller liknande.
Med mitt urusla minne så finns det väl egentligen bara en sak jag vill med min födelsedag: Jag vill minnas den! Inte som en dag eller kväll i mängden. Jag vill minnas den som min födelsedag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0