Kräkkär..
Jag är helt och hållet för att varje individ får göra precis vad de själva vill så länge de inte skadar andra. Vad var och en gör är deras ensak och inte upp till någon annan att döma. Dock måste jag säga att jag har oerhört svårt att förstå mig på bittra och cyniska människor som väljer att hitta något negativt i allt som sker i omvärlden. Att man väljer att lägga sin energi på att vända vissa saker till något negativt istället för att fokusera på annat som är positivt är för mig en gåta. Visst att folk kan vara nere i perioder och då framstå som lite bittra, men jämt, alltid och för evigt?!! Orka!
Ta Alla Hjärtans Dag till exempel. Att det är en kommersiell dag är det nog ingen som säger något annorlunda om. Det är det. Och jag behöver ingen speciell dag för att säga till någon hur mycket jag älskar den. Det kan jag göra när som helst på året. Det är dock inte ofta jag hör någon som säger att det är en dag till för att hylla kärlek av alla dess former och slag. Men det är ju faktiskt det också. Och har vi en dag som hyllar mamma och en dag som hyllar pappa och har det utan att klaga avsevärt mycket så kan vi väl också ha en dag som hyllar all annan form av kärlek. Vissa människor lägger ner mycket energi på att högljutt döma andra som väljer att göra ett jippo av Alla Hjärtans Dag. Tydligen är det viktigt att trycka ner andra då eftersom man tydligen själv saknar någon form av bekräftelse på det området. Okej om man för sig själv säger att Alla Hjärtans Dag inte är så viktig, men våga inte döma andra bara för att de gillar att vara öppet kära just på den här dagen så att andra nästan vill kräkas. Det är gulligt när folk är så kära. Senast för någon timme sen lämnade jag Cornetto tillsammans med min alldeles egna tjejliga. Utanför sprang en tjej förbi och slängde sig i famnen på en väntande kille. Med armarna runt hans hals och benen runt hans midja kysstes de. Det är visserligen inte Alla Hjärtans Dag, men de var kräkkära och det var fruktansvärt fint. Vad gäller kärlek så tänker jag minsann inte nöja mig förrän jag är så pass kräkkär att jag har fått hela min omgivning att kaskadspy. Helst samtidigt.
